2007 suger...

Hur fan ska jag orka med resten av året??

2007 började verkligen med en toppen helg... NOT! Första helgen i januari satte sina spår för resten av året...
Våren var väl helt okej, rätt lugn, men strax efter att jag tatuerade mig den 21/6 så startade helvetet...

Den 26/6 fick jag muskelinflammation, det är vad jag tror... Gick till läkaren två gånger och första gången fick jag Ipren 600mg utskrivet till mig... Sen andra gången jag gick tilbaka fick jag Diklofenak utskrivet... Efter den kuren medicin blev jag bra... Trodde jag...

I september upptäcktes allergier och jag fick medicin mot det, hade även andnöd så jag fick även Symbicort mot det och jag misstänker att det ligger en astma av något lindrigare slag bakom detta... Okej, sånt kan man leva med och efter 1½ veckas behandling blev det bättre... Gud så skönt!!

25/9 var jag ner till Carin och hälsade på... Hon har flyttat till Malmö och kort efter flytten fick hon reda på att hon var gravid, är verkligen glad för hennes skull!
Jag tror hon och David får en liten son...
Är iofs lite avundsjuk, men min tur kommer den också... Hihi...

Hur som helst...

Den 28/9 satt jag barnvakt åt min grannes två barn... Gick jätte bra, dom somna fint och var inte ett dugg bråkiga...
Men, den morgonen vanade jag av att jag hade ont i ljumsken till vänster ben och fick mjölksyra så fort jag gick ett par steg... Kunde inte fatta varför.. Det blev värre under dagen... På kvällen hade jag så ont att jag knappt kunde gå... Trodde jag fått ödem i knät då knät och benet var svullet... Men...
Hade jävligt ont i drygt 1 vecka men vägrade gå till läkaren, det var ingen fara och nu höll ju smärtan på att försvinna... Nu blir det bättre...
Den 16/10 hade jag en läkartid på VC då jag vill göra ett astmatest, och medan jag var där passade jag på att fråga om mitt ben...
Läkaren skickade en elektronisk remiss till röntgen på Nyköpings lasarett och jag och mamma åkte dit...
Fick göra ultraljud i ljumsken och knävecket på vänster ben...

Och vad upptäcker läkaren???

Jo, BLODPROPP!!! Dessutom 2 st... Helvete... Chocken som kom var inte att leka med...

Ner till akuten och mamma följde självklart med mig... Fick inte vänta så länge och det var ju skönt, läkaren jag träffade då var verkligen jätte duktig och jag svarade snällt på alla frågor... Dom tog blodprov, 10 rör, tog EKG och så kom nästa chock... Jag måste vara kvar över natten på sjukhuset då dom måste övervaka så att inte resterna av propparna, när dom släpper, fastnar i lungorna...

Så nu måste jag äta medicin (Waran) i 6 månader, ha stödstrumpa hur länge som helst och nu i 5 dagar hemma har jag varit tvungen att ta sprutor själv hemma i magen... Och jag som inte alls är spruträdd... HELVETE!
Har två dagar kvar med sprutorna och det är lika jobbigt varje morgon fast jag tagit dom 3 ggr redan...



Får se vad dom restrerande månaderna har att erbjuda... Orkar inte med mer hemskheter nu...

2007 suger...

******

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0